Tillfälligt utökat hjälpbehov = rätt till ersättning?
Inledning
Så här inledningsvis kan jag konstatera att fingrarna gick loss på tangentbordet och jag kunde inte sluta. Inlägget tar upp en vanlig förekommande situation där funktionshindrade inte får den rätt som personen har rätt till. Är du funktionshindrad eller arbetar i branschen har du garanterat stött på detta. Kanske är det så att du inte vet om att du kan göra en ansökan om tillfällig utökning. Möjligtvis har du positiva erfarenheter av aktuell situation eller så har dina negativa erfarenheter gjort att du inte tror dig ha rätt till insatsen. Frågan är då; är kommunens ställningstagande inom ramarna för gällande rätt?
Tillfälligt utökat behov
Det finns flertalet situationer då en funktionshindrad har ett tillfälligt utökat hjälpbehov. Exempelvis kan det vara när personen tvingas vara hemma på grund av sjukdom, när han/hon åker på semester, läger eller någon annan situation som kräver mer hjälp. Den enskilde kan då ansöka om ersättning för tillfälligt utökat behov av personlig assistans hos sin hemkommun. Detta oavsett om den funktionshindrade har ett beslut från Försäkringskassan eller kommunen.
Det kan konstateras att kommuner behandlar aktuella ansökningar på olika sätt och i flertalet situationer mot gällande rätt. I veckan fick jag informationen från en kollega att en kommun i Göteborgstrakten hade en ”policy” om att inte bevilja timmar för utökat behov retroaktivt (bakåt i tiden) utan först tidigast från och med det att ansökan kommer in. Ett annat exempel som jag har stött på flertalet gånger är att ansökan avslås med anledning av att kommunen inte ”hinner” att utreda ärendet innan den tillfälliga utökningen behövs, till exempel då den funktionshindrade bokar en sista minuten resa och skickar in ansökan i samband med detta. En annan situation är avslag när en ansökan inkommer efter den tillfälliga utökningen har varit, exempelvis vid sjukdom. Hur tänker beslutsfattare då? Kan någon planera sjukdom?
Gällande rätt
Enligt 9 § 2p. lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är kommunen skyldig att ge personlig assistans eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för det till den del som behovet inte täcks av beviljade assistanstimmar enligt Socialförsäkringsbalken (SFB). Formuleringen av lagtexten är till för att illustrera att bestämmelsen består av två led, vilket framgår av understrykningarna. Innebörden kommer jag till nedan. Av förarbetena till lagstiftningen framgår exemplet om sjukdom som jag har nämnt ovan. I LSS finns det inga regler om, när och hur en sådan ansökan ska göras. Endast med anledning av detta borde kommunerna inse att det inte finns något förbud mot ansökningar av aktuellt slag, men så är inte fallet.
Anledningen till kommunernas felaktiga ställningstagande av ansökningarna beror antingen på ovetskap eller praktiska anledningar. Ett tredje alternativ kan vara att de tolkar domar felaktigt och inte granskar övrig praxis. En feltolkning som kan vara aktuell är en dom från Regeringsrätten (heter nu: Högsta förvaltningsdomstolen) där det anges att ”personlig assistans” naturligen inte kan ges retroaktivt, se RÅ 2006 ref. 76. Som jag har skrivit ovan består dock 9§ 2st. LSS av två led. Det andra ledet anger att personlig assistans kan bestå av ekonomiskt stöd till kostnader för personlig assistans. Även om första ledet i bestämmelsen utgör en insats som av naturliga skäl inte kan beviljas retroaktivt anser Kammarrätten i Göteborg (mål nr 2090-07) att andra ledet inte hindrar en prövning i efterhand. En retroaktiv (bakåt i tiden) prövning kan alltså endast gälla andra ledet i 9§ 2p. LSS, det vill säga ”ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans”. Det finns inget hinder mot att en ansökan om sådant stöd prövas för förfluten tid (se Kammarrättens i Göteborgs dom i mål nr 1637-09 och 2090-07). Att det i LSS inte finns några regler om, när och hur en ansökan enligt lagen ska göras konstaterades även i en dom från Kammarrätten i Sundsvall (mål nr 120-122-08). Ett exempel som berördes i domen är att sjukdom omöjlig att förutse, varför en ansökan om ersättning då ges in i efterhand.
Innebörd och ställningstagande
Med hänvisning till det som jag har redogjort för ovan kan kommuner inte avslå en ansökan om tillfällig utökning med anledning av att ansökan har inkommit för sent. Det finns inget förbud mot retroaktiva ansökningar om ersättning utan kommunen ska pröva om det har förelegat ett utökat behov av ekonomiskt stöd för skäliga kostnader för personlig assistans under den sökta perioden. Vid prövningen är det därför avgörande om det har uppkommit en kostnad eller inte. Är det så att assistenten har fått betalt under den aktuella perioden har det uppkommit en kostnad. Är det så att någon arbetar utöver liggande beslut så ska timmarna tas upp till rapportering. I de fall assistenten arbetat gratis fler timmar än grundbeslutet, för att därefter rapportera dessa i efterhand i det fall det beviljades retroaktiv ersättning, föreligger det ingen rätt till ersättning för utökat behov (se Kammarrättens i Göteborgs dom i mål nr 2090-07). Förutsättningen är alltså att timmarna som arbetas ska vara redovisade under aktuell period.
Jag vill här särskilt poängtera att det ska ej handla om insatser som normalt inryms inom ramen för grundbeslutet från Försäkringskassan eller kommunen. Det ska alltså vara tid som går utöver detta. Därutöver ska behovet inte tillgodoses på annat sätt exempelvis genom landstingets försorg, till exempel sjukhusvistelse vid sjukdom. Det finns inte utrymme att gå in på detta i sammanhanget, har du funderingar så hör av dig.
Sammanfattningsvis har kommunerna inte rätt att avslå en ansökan vid de omständigheterna som har tagits upp under ”Tillfälligt utökat behov”. Efter en redovisning av gällande rätt för kommunen i Göteborgstrakten och att de var skyldiga att ompröva sitt beslut enligt omprövningsskyldigheten i 27 § Förvaltningslagen, så begärdes tidsrapporteringarna in. I det fallet berodde kommunens ställningstagande på ovetskap men hur är det i övriga landet? Har du några erfarenheter av detta?
Vänliga hälsningar,
Christian Ljunge
Jurist
Tfn: 08-599 00 948




Kommentera
Inskickade kommentarer kommer ej att visas innan de är godkända av en administratör.
Fält markerade med * är obligatoriska fält.