I det rättsliga ställningstagandet RS 2006:3 har Försäkringskassan bland annat angett följande:

”För att ett visst grundläggande behov i sin helhet ska kunna tillgodoses kan det krävas att den personliga assistenten genomför olika delmoment och därefter inväntar nästa delmoment och så vidare ända till dess att det grundläggande behovet i sin helhet är tillgodosett. Detta innebär att de vara den totala tidsåtgången för att tillgodose det grundläggande behovet som ska uppskattas. Den tid då assistenten väntar in nästa delmoment tills det grundläggande behovet är tillgodosett bör ingå i beräkningen av de grundläggande behoven.”

Det rättsliga ställningstagandet har dock upphört att gälla från och med 2011-08-07. Grunden till detta är Försäkringskassans åsikt av rättsfallet RÅ 2009 ref. 57. Kortfattat innebär den ”nya” tolkningen att det endast är själva grundläggande behovet som ska räknas med, det vill säga det som är av integritetskänslig karaktär. Som framgår av föregående inlägg så är dessa frågor oundvikliga.

Vad blir då innebörden av att ställningstagandet har upphört att gälla? Enligt min mening blir det ingen skillnad än tidigare. Försäkringskassan har nämligen inte rättat sig efter sitt ställningstagande tidigare utan bara tagit hänsyn till den tid som det tar att genomföra det grundläggande behovet.

Vänliga hälsningar,

Christian Ljunge
Jurist christian@nordstromassistans.se
Tfn: 08-599 00 948