Du är här

Lagen kring personlig assistans

Allmänt om personlig assistans

Syftet med personlig assistans är att du som har en funktionsnedsättning ska kunna leva ett så normalt liv som möjligt, precis som andra i din omgivning eller som du själv gjorde innan du fick din funktionsnedsättning. Det kan vara t.ex. hjälp vid hygien- eller matsituationer men även hjälp för att du ska kunna utföra ditt ordinarie arbete eller kunna ägna dig åt dina fritidsaktiviteter och intressen. 
Personlig assistans i Sverige är en av de nio stöd- och serviceinsatser som finns i LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) och infördes 1 januari 1994. LSS ersatte sin föregångare Omsorgslagen. LSS kompletterar socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen och skall försäkra att särskilt behövande får det stöd i det dagliga livet som krävs för att kunna uppleva samma människovärde som andra trots sin funktionsnedsättning.
Assistansreformen som LSS ibland kallas möjliggjordes av 1989 års handikapputredning. På 80-talet utfördes ett antal utredningar av bland andra Socialstyrelsen och Statens handikappråd. Deras utredningar visade på brister i stödet till människor med funktionsnedsättningar både inom socialtjänsten och habiliterings- och rehabiliteringsverksamheter.

Kostnadsfri juridisk hjälp och juridisk rådgivning 

Vi har på Team Juridik flera erfarna jurister  som mer än gärna hjälper dig med din ansökan, vilket sker helt utan kostnad. Våra jurister hjälper dig att se till att alla intyg och blanketter finns på plats och skickas in och för även din talan mot såväl Försäkringskassan som andra instanser där din rätt till assistans eventuellt prövas.

Vem har rätt till personlig assistans?

För att kunna beviljas personlig assistans måste du uppfylla vissa krav:
1)    Du får inte har fyllt 65 år när du gör din ansökan. Om du beviljats assistans innan du fyllt 65 får du behålla ditt beslut även efter din 65-årsdag. Samma sak gäller om du gör ansökan innan du fyller men får beslut efter att du fyllt 65. Ingen nedre åldersgräns för rätten till assistansersättning finns. Läs gärna mer om detta under personlig assistans barn
2)    Du måste tillhöra en av de tre personkretsarna enligt LSS. Din läkare behöver intyga att du tillhör någon av personkretsarna.

De olika personkretsarna beskrivs som följande:
Personkrets 1: Utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.
Personkrets 2: Betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter en hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom.
Personkrets 3: Andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.
Om du är osäker på om du omfattas av kraven för att söka personlig assistans får du mer än gärna kontakta oss så ser vi till att svara på dina frågor. Det går givetvis bra att ringa oss även om du har allmänna frågor kring personlig assistans. 

Personlig assistans via Försäkringskassan

Du kan beviljas assistansersättning från Försäkringskassan om du:

• omfattas av lagen om stöd och service (LSS)
du måste tillhöra en av de tre personkretsarna
har en icke tillfällig funktionsnedsättning
är försäkrad i Sverige (via Försäkringskassan)

För att bli beviljad assistansersättning från Försäkringskassan måste dina grundläggande behov överstiga 20 timmar per vecka. De grundläggande behoven är:
●    Andning
●    Personlig hygien
●    Intagande av måltider
●    På- och avklädning
●    Kommunikation
●    Annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om dig som person. Enligt nuvarande praxis omfattar detta endast personer med en psykisk funktionsnedsättning.

Om du överstiger 20 timmar per vecka för de grundläggande behoven kan du även beviljas assistans för övriga behov. Det kan vara assistans för fritidsaktiviteter, att gå och handla, hälsa på släkt, träning eller semesterresor. 

Hur går en ansökan till?

För att ansöka om personlig assistans hos Försäkringskassan behövs vissa underlag. Du behöver från din läkare en ifylld version av blanketten Läkarutlåtande för assistansersättning som finns på Försäkringskassans hemsida. Efter att du gjort din ansökan kommer Försäkringskassan att kontakta dig för att diskutera din ansökan.
Du kan med fördel komplettera din ansökan med ett så kallat ADL-intyg. ADL står för Aktiviteter i Dagligt Liv och innefattar moment som till exempel:
-    gå upp på morgonen
-    sköta personlig hygien
-    klä på sig
-    äta och dricka
-    förflytta sig
-    meddela sig med omgivningen
-    städa, tvätta och laga mat
ADL-bedömningen görs av en arbetsterapeut i din hemmiljö och du behöver vara förberedd på integritetsnära frågor gällande ditt hjälpbehov. Vid en ansökan om personlig assistans och vid en ADL-bedömning är vår rekommendation att man tar hjälp av någon av våra jurister för att få en så professionellt hanterad ansökan och en så rättvis bedömning som möjligt. 

Personlig assistans via kommunen

Du kan beviljas assistansersättning från din hemkommun om du inte når upp i 20 timmar per vecka i grundläggande behov. Beslut tas då enligt LSS av en handläggare på kommunen. Kommunen behöver ta hänsyn till såväl kvantitativa som kvalitativa aspekter då han eller hon bedömer om du har behov som ger rätt till personlig assistans enligt LSS.
Någon nedre tidsgräns finns inte för personlig assistans enligt LSS. Även om tidsåtgången för dina behov inte är omfattande så görs en samlad bedömning av dina behov. Handläggaren ska även ta hänsyn till om dina behov är av privat eller integritetskänslig karaktär och/eller om de kräver en specifik kompetens.

Överklagan

Är du inte nöjd med det beslut du fått från Försäkringskassan eller kommunen så har du rätt att överklaga beslutet. Detta gäller även ett eventuellt avslag eller indragning av assistansbeslut.
Om du överklagar en indragning av assistans kan du begära inhibition. Det innebär att du kan få behålla dina assistanstimmar tills din överklagan behandlats. Inhibition beviljas bara i enstaka fall.
Processen börjar med att du begär en omprövning av beslutande myndighet. Från våra jurister får du hjälp att formulera din överklagan och att sätta ord på ditt missnöje med beslutet. Överklagan måste i normala fall vara beslutande myndighet tillhanda inom tre veckor från fattat beslut men det går att begära anstånd och därmed skjuta upp tidsfristen för överklagan. 
Om beslutet inte ändras efter överklagan tas det upp i domstol. Frågor som gäller personlig assistans tas upp i Förvaltningsrätten som sedan ger Dig eller beslutande myndighet rätt i sitt ställningstagande kring assistansbeslutet. 
Är du kund hos oss så hjälper våra jurister givetvis till med hela processen utan någon kostnad.

Tillfällig utökning av tid, “TUT”

Du som har assistans har alltid möjlighet att söka kortare utökningar av ditt beslut vid aktiviteter som inte täcks av ditt ordinarie assistansbeslut. Det kan till exempel vara resor av icke återkommande karaktär, rehabiliteringsinsatser som du fått beviljade eller en händelse i ditt privatliv där du tillfälligt behöver fler timmar för att kunna närvara, kanske en födelsedag, begravning eller liknande.

Ansökan om tillfällig utökning görs alltid till din hemkommun och kan göras av dig själv såväl som av din assistansanordnare. Våra jurister gör gärna ansökan åt dig och du slipper då själv föra din talan mot kommunen för att få dina ansökta timmar. Kommunen är skyldiga att ta beakta din ansökan men det finns aldrig någon garanti för att de godkänner din ansökan. 

Personlig assistans via landstinget

Det finns vissa särskilda fall där ditt landsting kan bevilja dig timmar för personlig assistans. Dessa timmar är alltid en komplettering av ditt ordinarie beslut  och innebär att du får fler timmar än vad som redan beviljats av Försäkringskassan eller kommunen.

Gällande rättspraxis

Bedömningar kring personlig assistans görs dels utifrån gällande lagstadgning och regelverk men också utifrån de olika domar som fastställs över tid där assistansberättigade hävdar sin rätt mot vad de anser vara ett felaktigt fattat beslut. Dessa domar ligger till grund för framtida ställningstaganden kring personlig assistans från Försäkringskassan och kommuner och är någonting de måste väga in i sina bedömningar. 

Tillstånd att bedriva verksamhet inom personlig assistans

Tillstånd för assistansanordnare bedriva verksamhet inom personlig assistans utfärdas av IVO (Institutionen för Vård och Omsorg). IVO har också ansvaret för tillsyn av verksamheten för samtliga assistansanordnare i Sverige.
För att ett företag ska få tillstånd att bedriva personlig assistans krävs att den som söker tillstånd kan visa att ägare och ledning har tillräcklig kunskap och erfarenhet. Företagets företrädare ska kunna visa att de sammantaget har kunskaper om vilka krav som ställs enligt LSS och annan relevant lagstiftning.
IVO ställer följande krav på anordnare av personlig assistans:
●    Verksamheten ska uppfylla krav på god kvalitet. Det innebär bl.a. att det finns särskilda krav på den som bedriver verksamheten.
●    Verksamhetens kvalitet ska säkras genom ett systematiskt kvalitetsarbete.
●    Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete reglerar hur kvalitetssystemet ska vara uppbyggt. Socialstyrelsen har gett ut en handbok för att underlätta tillämpningen.
●    Verksamheten omfattas av bestämmelserna i lex Sarah om eventuella missförhållanden i verksamheten.
●    Verksamheten är skyldig att dokumentera de insatser som genomförs.
●    För verksamheter som vänder sig till barn finns krav på registerkontroll av personal samt regler om anmälningsskyldighet vid misstanke om att barn far illa.
●    Tillståndet är knutet till det bolag som fått tillståndet. Tillståndet gäller de uppgifter som står i beslutet och tillståndsbeviset.